Danska - Varför läser man det? - och går det?
Davs av Åse Back
Ja. – varför läser man egentligen danska? Behövs det?
Danmark ligger ju så nära. Vår närmaste granne och ett syskonspråk.
För något år sedan fanns en artikel i ett svenskt matmagasin med överskriften: ”Plötsligt finns danskt överallt”. Danska filmer bara rasslar in – Lars von Trier, Dogma-filmerna och andra har blivit kassasuccéer. Och också danska tv-program har haft stora framgångar. Ett av dem, ”Rejseholdet”, drog till New York och vann en Emmy – till danskarnas stora glädje. Glädjen blev inte mindre, när ”Nikolaj og Julie” gjorde samma sak. Och flera danska serier har blivit populära – t.ex. ”Krönikan”, ”Örnen” och ”Anna Pihl”. Och många minns med glädje ”Matador”.
Dansk design och kläder, danska författare, danska musiker och sport – det går bra för danskarna på flera områden just nu.
I södra Sverige bor vi nära. Vi kan se danskt fjernsyn, vi besöker Helsingör, Louisiana, Köpenhamn, Arken och Tivoli – visst funkar det redan? Nej, faktum är, att många skandinaver övergår till engelska när de träffas – danskar och svenskar – även de som nära varandra i Öresundsregionen.
Gemensamt ursprung
Isländska, färöiska, norska, svenska och danska har samma ursprung och kallades ”den danske tunge”. Under vikingatiden räknades danska, svenska och norska troligen som dialekter. Från omkring 800 delades ”den danske tunge” upp i olika språk. Och språken har avlägsnat sig mer och mer från varandra. Isländska och färöiska ändrade sig långsamt, norska och svenska fortare och danska allra fortast. Utvecklingen går nu väldigt fort just i danska – danska ungdomar ändrar uttalet snabbt. Det finns de som påstår, att danska snart kommer att uppfattas som ett främmande språk.
Flera århundraden av krig från 1500-talet och framåt gynnade inte förståelsen.
Svenska har influerats mycket av franskan, danska mer av tyskan.
Varför väljer man då att läsa danska?
De vanligaste anledningarna är intresse för arbete och studier i Danmark. Många kan tänka sig att studera eller arbeta i Danmark, några arbetar redan i eller med Danmark och vill förbättra sitt ordförråd och uttal. Den danska arbetsmarknaden ropar just nu efter arbetskraft och att komma in på högskolan i Danmark är lättare för oss svenskar, eftersom det är lättare att nå de högre betygen i gymnasieskolan. Populära linjer är medicin, design, veterinär, arkitekt, tandläkare och psykologi, men det finns ett 30-tal legitimationsyrken som gäller i hela EU.
Förutom studier och arbete finns andra skäl – ex flyttar många danskar till Sverige. Eftersom man i många branscher märkt en klar ökning av antalet danska kunder, är det förstås en klar fördel att kunna tala och förstå danska.
En väldigt stor del av de som studerar danska anger också en ren personlig aspekt. Att skälet till att de läser danska är att det är så roligt att kunna grannspråket och att det är så roliga ord, uttryck och uttal
Förståelse
I HD den 13 januari 04 fanns följande korta notis:
| Störst och bäst Norrmän är duktigast på att förstå grannländernas språk, hävdar docent Lars-Olof Delsing i Lund. Han förklarar det med att norrmännen har ett danskt ordförråd med svenskt uttal. I norska öron kan danskan och svenskan låta som en norsk dialekt! Det är sådant som ger nationellt självförtroende. |
Han grundar sig säkert åtminstone delvis, på en undersökning för något år sedan, som gav följande siffror:
| 88% | av | norrmännen | förstår | svenska |
| 48% | - | svenskarna | - | norska |
| 73% | av | norrmännen | förstår | danska |
| 69% | - | danskarna | - | norsk |
mindre roligt är att
| 43% | av | danskarna | förstår | svenska |
| 22% | - | svenskarna | - | danska |
Nu är det väl inte samma trista siffror i hela Sverige, men ändå …
Går det att lära sig danska?
Var ligger
Skillnaderna? Svårigheterna? Fördelarna?
Betoning på en stavelse
Danska lägger oftast trycket på en stavelse och nästan sväljer resten.
Ex. hundene – hundarna
Därför kan man uppleva att danskarna nästan mumlar/hackar fram orden.
Sväljer konsonanterna
Mer och mer verkar danskarna svälja konsonanterna.
Ex. bage en kage – baka en kaka
Ex. vejr – väder
En undersökning för något år sedan visade, att danska barn hör till de barn i världen som har svårast för att lära sig att skriva. De har svårt att känna igen orden skrivna. Jfr engelskan, där ex ljudet [ai] kan skrivas på flera olika sätt: life, eye, night, lie, bye, lying . . .
Lömska ord
Det sägs att man kommer oerhört långt om man lär sig 2 – 300 basord plus cirka 1 000 lömska ord. Många av de lömska orden är vardagliga ord, som ser likadana ut på danska och svenska, men har olika betydelse.
Ex frukost/rolig/piga. Lär man sig dessa 1000 ord, lär man ha lagt basen, dessa ord kan förvirra.
Fördelar
Det speciella med danska är att man kommer så långt så fort. Redan från starten märker man att man kan förstå det mesta. Det är inte många nybörjarspråk, där man redan från början kan följa med i filmer och tv-program och förstå texter. Och det är inte många språk som ger så många möjligheter till träning. Många svenskar se dansk fjernsyn, höra dansk radio, kan komma till Danmark på nul komma fem och träna direkt.
Och man behöver inte kunna alla ord och all grammatik för att bli förstådd. Många gånger kan man bara danska till ord och fraser.
Det hävdas att man kommer riktigt igång med förståelsen, bara genom att ha lärt 2 – 300 ord. Och det är faktiskt inte så många.
Så varför inte börja?
På gensyn - Åse
26 December 2006